Mina problem är nog inte så stora.

Kom hem från jobbet och mådde inte så bra i sinnet,
trött och orkeslös och går igång för ingenting.
Inget roligt sätt att komma tillbaka efter några
dagars sjukdom, tycker synd om mig själv och
är väldigt gråtmild.
Loggar in på FB, och läser om två vänners bror.
För 5 veckor sedan fick han besked om att han
hade en allvarlig cancer.
Två veckor senare får han och hans fru sitt
första barn. Nu är han död, hans barn som är
tre veckor har förlorat sin pappa.
Med ens blir min värld inte så bedrövlig,
det finns andra som går igenom värre saker.
Jag kan bara sända lite styrkekramar genom
cyberrymden medans tårarna rinner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback