Söndag och jobbångest.

Vaknade tidigt, som alltid, söndagar inget undantag.
Hade sagt till mannen i mitt liv att jag skulle fixa picnicfrukost,
som skulle medtagas till havet och ätas där.
Eftersom regnet strilar ned så blir det ingenting med det,
köksbordet får användas idag igen...
Efter att ha kollat väderprognosen så inser jag istället
att vi får ha picnic med kvällsmaten.
Ska nog fira av semestern med grillning på någon klippa
i havsbandet. Ett sista semesterdopp måste hinnas med.
Hoppas sen att jag får sova gott inatt och vakna pigg och
utvilad till ett nytt arbetsår. Ser dock inte så lysande ut.

Efter att ha cyklat 30km landsväg igår var jag alldeles yr.
Jag trodde att jag hade lågt blodsocker så jag stoppade i
mig lite choklad innan jag hoppade in i duschen.
Mannen körde en extrarunda utan mig och undrade när
han kom hem hur jag kunde vara så trött av lite cykling.
Han tyckte att jag latat mig runt första delen, men min
puls var hög och jag tyckte att jag trampade på som bara den.
Jag var inte trött eller så, men det gick sakta.
Men sen var det yrsel hela dagen. Inte hela tiden och inte
när jag reste mig upp hastigt. Vid flera tillfällen när jag
gick fick jag stanna för att inte vingla till.
För några år sen var jag med om samma sak,
jag var helt utarbetad innan semestern och det året
var vi på Åland och åkte sen Höga Kusten upp.
Mycket promenerande det året och jag kommer ihåg att
jag ofta fick stanna till och ta tag i något för att inte snubbla.
Eventuellt kan det vara en form av min migrän som
uppför sig på detta viset, men jag vet inte.
Blir det inte bättre så får jag väl undersöka det.
Inte riktigt läge att ta hand om barn i detta tillståndet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback