Cykelglädje.
Körde med mina älskade cykelbrorsor i regn och lera.
Idag tappade jag räkningen på alla min gyttjedopp, men det blev många.
Än så länge är det ganska varmt ute så jag slipper komma hem med stelfrusna fötter.
I pannlampans sken så ser Vildmarksleden så annorlunda ut,
en del avsnitt blir svårare i mörkret medan andra blir lättare,
man liksom bara glider förbi och då tänker man:
Jaha, fixade jag det idag!
Och allra gladast blev jag när jag hittade en ny väg förbi ett riktigt sumphål
strax efter Stentjärnarna. Brukar alltid få plurra lite där men nu gick det bättre.
Sen att jag råkade lägga mig rakt i geggan pga en blöt gren det är en annan sak.
Kommentarer
Trackback