Springning
Kör ju lite joggingpass emellanåt, men det är verkligen aptråkigt.
Igår när jag hade plockat svamp så stack jag ut en sväng.
Mannen var redan ute på en runda men vi springer så ojämnt
så det är bättre att vi springer var ocg en för sig.
I alla fall så bestämde jag mig för att springa så länge som det kändes bra,
vaden och knät har spökat när jag springer så det måste funka.
Mina ben kändes toppen och det var lite regn i luften så det var syrerikt.
Det var riktigt roligt att springa och jag tänkte att det här blir nog bra.
Men sen hamnar jag i någon slags tristess, det är verkligen skittråkigt.
Så efter 30 minuter stod jag hemma på trappan igen.
I och för sig var jag nere på 5:40 tempo nu men det är ju så tråkigt.
Nu börjar jag fatta varför folk springer med musik i öronen,
det gör ju att man liksom inte dör tråkdöden, men man kanske blir
överkörd av någon bil eller cyklist eller brädåkare istället.
Kommentarer
Pandora säger:
Man behöver ju inte trycka in lurarna så långt i öronen och sen kan man alltid anpassa volymen så att man hör omgivningen också. Eller bara använda lur i ena örat... Själv tycker jag om att få tid att tänka ostört när jag springer eller lyssna på musik. Det spelar ingen större roll vilket... Men så gillar jag ju att springa också (fast jag önskar att jag inte var så trött efter redan 200m!) :-)
Svar:
Propp
Trackback