Bra cykeltjej reder sig själv.
I tisdags när vi var och cyklade i Änggården så hade jag först problem att få på framhjulet.
Bromsbeläggen var slitna så de låg på skivan lite mycket, men det löste sig med lite våld
och starka medcyklister, läs bästa cykelbrorsan.
Sen när vi cyklade omkring så märkte jag att även bakbromsen låg på,
det var jobbigt att hänga med de andra när det var trögtrampat.
I alla fall så har jag i flera dagar sagt att jag skulle fixa det där, men skjutit upp det.
Idag när jag ställde in skidorna efter en runda så stod ju min hoj där utan framhjul,
det var liksom bara att ta itu med det.
Jag sa till mannen att jag skulle fixa cykeln han fick bara komma om jag ropade på honom.
Han har nämligen den typiskt manliga ovanan att komma och bara ta över utan att jag ber om hjälp.
Jag hatar det och blir vansinning och går där ifrån och skiter i det jag påbörjat.
Nu pillade jag bort de gamla bromsbeläggen:
Galet slitna och de bak såg inte bättre ut.
Sen använde jag kvinnans bästa vän 5-56 tryckte isär bromsarna och pillade in de nya beläggen:
Och sen gjorde jag samma sak på bakbromsen, justerade och fixade så att hjulen skulle snurra lätt.
Stolt samlade jag ihop verktygen och la tillbaka dom på rätt plats, vände cykeln åt rätt håll
och skrubbade av mina händer med babywipes. Tror aldrig att mannen har fixat det så fort.
Jag tror att det kan ha hjälpt att jag lyssnade på Olle Ljungström...
Kommentarer
Trackback