Propps

Härom veckan blev jag utmanad.
Utmaningen bestod av att springa Blodomloppet i Göteborg i slutet av maj,
den som vann skulle få ett fint pris!
Alltid roligt att bli utmanad i en tävling, det som gör det ännu roligare är att
utmanaren är nästan hälften så gammal som mig, född 1989.

OCH GRABB!

Jag kan ju kanske förstå om han behöver en morort för att komma igång med
sin träning, men jag undrar om han vet hur mycket detta sporrar mig.
Jag bara måste spöa grabben, skulle inte ens tänka tanken att låta honom vinna.

Har varit på en tur till Dalarna.
Inte bästa uppladdningen att vakna med migrän, dagen innan...

Målet var att köra Kortvasan på mindre än 2,5 timme.
Det gick nästan, 2:36:23 körde jag på och mannen i mitt liv
åkte 1 minut och 7 sekunder saktare. Jag trodde att han skulle
vara långt efter mig, men tji fick jag.

Så här glada var vi innan vi klev på bussen till Oxberg:



Vi startade i startgrupp 7 klockan 11:45 och första biten var mest uppåt.
Det var många att åka om vilket jag inte trodde att jag skulle göra i så stor omfattning.
Det tog inte lång stund innan vi hade åkt upp de sämsta i startgrupp 6,
som startade 15 minuter före oss.
Sen åkte jag även upp de som åkte i startgrupp 5, 4 och 3. På slutet var det även några
från den allra första startgruppen som alltså startade 10:00 och hållt på i 4,5 timme!
Det var vätskekontroller med jämna mellanrum och det var bra.
Blåbärssoppa, sportdryck och kaffe kan man blanda i samma mugg och svepa.
Inte särskilt gott men praktiskt och uppiggande.
Roligt var att jag kände igen folk utmed spåret som sen bytte plats och hejade fram mig,
det gav lite extra krafter att få höra sitt namn!

På upploppet var mamma och pappa glada över att jag hade orange mössa
så att de kände igen mig. Mannen åkte i svart och kom inte med på bild.



Vad hade jag kunnat gjort för att åka fortare då?
Haft en bättre vallare (inte jag själv alltså). Med bara en aningens bättre glid
så tjänar man några sekunder på varje utförslöpa. Blir en hel del på 30 km.
Inte legat och vilat bakom sämre åkare, borde kört om på en gång istället.
Vågat köra på vid Oxberg där det bara gick uppför, men jag var rädd att stumna.

Efter en natts återhämtning, läs dålig sömn i föräldrarnas husbil, så bar det av hemåt.
Vi stannade till vid svärföräldrarnas stuga i Insjön. Den var ordenligt igenbommad.



Nästa år tänker vi åka Öppet spår, 90 km. Lite galet kanske men med ordentlig träning
så fixar man det mesta!

Jag lever efter devisen (eller heter det deviset?)

Byt frisyr medans du kan!

En vacker dag har man blivit ett med sin frisyr och då är det för sent att byta.
Dagens klipp resulterade i följande korta look:

... får som hon vill.
Eftersom jag fortfarande inte kom åt nätverket på jobbet efter 2 hela arbetsdagar så gick jag i spinn.
Ringde och frågade vad de höll på med? Visst det skulle fixas med högsta prioritet.
Fick ett meddelande lite senare om att mitt ärende var avslutat.
Kollade, men nähääerå, inte kom jag åt mina eller husets mappar. GALEN!
Ringde igen och förklarade att jag har en verksamhet som ska planeras och nu fick det var nog.
Fixa inom en snar framtid annars löper jag amok!
-Jag hör att du är lite irriterad...
-Det är bara förnamnet, jag är skitsur!
-OK, vi ska jobba så fort vi kan!

Efter en liten stund ringer IT-chefen upp och då visar det sig att bara hälften av mina problem
hade rapporterats. Han hjälpte mig på stört, vilket gubben som jag pratade med i måndags kunde ha gjort.

Usch, trodde jag började klockan 6, men väl på jobbet insåg jag att det var 7:15 jag skulle börja.
Jaja, tänkte att då hinner jag planera lite... NOT!
Nähä, det hade gjorts uppdateringar i nätverket under helgen med följden att jag inte kom
åt mina mappar. ARRRRRGGGGGGGGGHHHHHHHHHHH!
Ringde och det skulle åtgärdas...
-Jasså, närdå då?
-Upp till 10 arbetsdagar kan det ta.
-Jaha men mina 2 kollegor är sjukskrivna så det är bara jag som kommer åt arbetsmaterial...
-Ja, då kanske det är ett brådskande ärende?
-Ja, just det....

I alla fall så gick dagen och min ½ sjukskrivna kollega B dök upp på eftermiddagen.
Vi hade några timmars planering där allt bara blev rätt, HALLELUJAHMOMENT!
Så nu kan vi nog jobba på de närmaste veckorna och känna oss nöjda med vår verksamhet!

Konstigt att vakna upp klockan 7 och termometern visar -17 (minus sjutton).
Brrrrr....
Jag hade tänkt att cykla med grabbarna idag men jag lämnade återbud redan
igår kväll. Fryser ju så vansinnigt om fötterna så fort det är minusgrader.
Klossarna leder ju kylan in i skon och sen vidare så att mina fötter blir blåfrusna.
Skidor skulle jag kunna åka idag men behöver nog en vilodag.
Ska åka min sista träningsrunda på måndagkväll, sen får det vara bra fram till fredag.
Resten av veckan får jag nog ägna mig åt lite lätt jogging och roddmaskin.
På torsdag morgon beger vi oss till Mora, behöver komma upp i god tid så att
kroppen hinner veckla ut sig och få lite frisk luft också.
Sen på fredag smäller det, 30 km från Oxberg till Mora och målet är att köra
fortare än mannen i mitt liv. Tror att jag vinner på uthålligheten...

Det är väl så att man kan inte skriva hur många olika låtar som helst
när det inte finns hur många ackord som helst.
En del måste ju bli snarlika eftersom de inte heller får vara längre än 3 minuter.

Igår hann jag och kamrat K börja sjunga på följande sånger innan artisterna öppnade munnen:

Det gåtfulla folket. (Olle Adolphson)
Vem vet inte du vem vet inte jag? (Lisa Ekdahl)
Kall som is. (Karin och Anders Glennmark)

Sen var nog inte startfältet det vassaste vi hört, men vi lyssnade i alla fall.

Funderar på om vi även ska gå en kurs i Poledance, det funkar nog bättre med
riktiga stänger. Golvlampor funkar sådär...
Och männen kan få gå en såndär kurs där man hänger upp och ner i band.

Om ni undrar vilka artister som hade snarlika låtar så var det följande:
Tid att andas med Simon Forsberg
Spring för livet med Sara Varga
Popular med Eric Saade

Slutade tidigt och blev glatt överraskad när mannen också kom hem vid halv tretiden!

Det kan vara lite svårt ibland.

Hittade dessa underbara budord i GP,

Det är ju helt underbart med 16 månaders småkottar

Jag har haft en crush på honom sen "21 Jump Street".

Har försökt att komma på hur Kortvasans banprofil ser ut,

Jag och mannen har bestämt oss för att köpa ny säng, en mindre.

Jag är ju morgonmänniska långt ut i fingerspetsarna.

Eftersom det regnat och slaskat sen förra tisdagen så har

Eller jag kanske hinner med fler?

Idag var specialpedagogen hos oss för handledning,

Cykelturen igår blev en rolig tillställning, snö och is och vurpor.
Men att ramla i snön gör ju inte ont, man blir bara lite blöt.
Och sen var det ju bäcken...



Ojdå, hur gör vi nu då? Men efter en stunds funderande så löste det sig.
Kamrat H med väääääääldigt långa ben hittade ett ställe att hoppa över
och sen över med cyklarna.





Mannen i mitt liv lever sitt liv på hoppet!

Eftersom det är töväder ute och inga skidor sen förra söndagen,

Japp, hamnade framför den igår kväll, som jag längtat!

Vaknade klockan 06:00 och gick upp och väckte tuppen!

På fredagkvällar sitter vi bänkade framför Let´s dance.

Lilla loppan, mellan L alltså, har fyllt 16 år.

Jag älskar mina torsdagar när jag börjar lite senare och äter frukost hemma.
Då blir det alltid i sängen tillsammans med tidningen och ingen stör.



Idag blev det rågflingegröt med äppelmos och mjölk, skinkmacka, blodapelsin
och en stor kopp rött te. GP passar bra i min säng, många delar att sprida ut.

Jag har en underbar man som dyrkar marken jag går på,
såna ska man vara rädd om. Och han är rädd om mig
och vårdar vår kärlek med omsorg.
Han vet när det är läge att pigga upp en arg liten fru:

... så kan man shoppa.