Bara skoj...

Får man tycka att allt liksom bara är toppen, utan att be om ursäkt?
 
Jag cyklar till jobbet med ett leende på läpparna, 6,5 km uppför är liksom bonussträning.
På jobbet är allt så enkelt och beslutsvägarna korta, 2 avdelningar gör skillnad.
Försöker strukturera mitt hem och mitt liv, känns också helt OK.
Frysen och kylen är fylld med massa mat som bara ska lagas.
Jag sover gott om nätterna, drömmer söta drömmar och vaknar utvilad.
 
Enda smolket i bägaren är väl att dygnet har för få timmar, men man kan väl inte få allt?
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback